onsdag 18 mars 2009

Zero Reserve Banking

Intressant diskussionstråd:

Ursprungligen postat av Slupen


Låntagares faktiska täckningsgrad från 1 Jan 2007 enl. BASEL II
1. Stat, centralbank 0%
2. Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
3. Företag 4-12%
4. Hushåll 6%
5. Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
6. Fonder 4%-12%


Det här betyder i klarsprak.

När en privatägd bank lånar ut till stat och kommun så kan de skapa pengarna utan någon som helst motprestation eller tillgång överhuvudtaget. Rantan för din kommuns lån betalar du genom din skattebetalning som i sin tur tillfaller banken i form av ränteinbetalning. Detta kallas för zero reserve banking.

17 kommentarer:

simoness sa...

Har skickat följande till
kundcenter@seb.se,
registratorn@riksbank.se,
riksgalden@riksgalden.se,
carlos.cancino@danskebank.se
mm.

Hejsan

Använder ni täckningsgrad enl. BASEL II
1. Stat, centralbank 0%
2. Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
3. Företag 4-12%
4. Hushåll 6%
5. Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
6. Fonder 4%-12%

MVH
Mitt Namn


Spännande se svaren..
Jag rekomenderar fler skickar samma fråga till era banker..

simoness sa...

Har redan fått svar..
"""
Hej,
Riksgädlen omfattas inte av Basel II reglerna. De gäller för kreditinstitut. Vi är, som bekant, en statlig myndighet.
Hälsningar

Marja Lång
Informationschef
Riksgälden
Tel: 08 613 4654
Mobil: 070 549 4654
www.riksgalden.se
"""

Varvid jag naturligtvis frågade igen..

Vilket system för Täckningsgrad eller Täckningskvot använder ni vid statliga garantier och lån?
& använder ni statsskulden som en tillgång för er Täckningsgrad?

Kollade igen på eran hemsida där ni beskriver vad ni gör..
"""
Vi är statens finansförvaltning

I vårt uppdrag från regeringen ingår att vara statens internbank,
FÖRVALTA STADSSKULDEN och ge STATLIGA GARANTIER och LÅN.
Vi ansvarar också för hanteringen av insättningsgarantin och statligt stöd till banker.
Genom att samla dessa verksamheter får staten en EFFEKTIV FINANSFÖRVALTNING.
"""

Hälsningar
Mitt namn


EFFEKTIV FINANSFÖRVALTNING är det verkligen men vem gagnar det?

simoness sa...

Ett svar till har kommit..
"""
Hej Simon

Svaret är ja.

Carlos Cancino
Pressansvarig Danske Bank

Norrmalmstorg 1
Box 7523
103 92 Stockholm
Tel: +46 (0)752-48 12 93
Mob: +46 (0)76-836 98 73
Vxl: +46 (0)752-48 00 00
Fax: +46 (0)752-48 47 09
www.danskebank.se
"""
Vilket bevisar dom lånar ut 88-100%
av ingenting,

Nu skall jag följdfråga om dom använder lån som täckning..


En tanke!! vad krävs för att starta en bank..
En massa skulder räcker...

Lars Osterman sa...

Fint jobbat. Hör gärna av dej ifall det kommer mera svar. ;-)

Visavi att grunda en bank så lär det vara så att det krävs grundkapital på 5 miljoner euro (50 milj. SEK)

Sök på (bank)oktroj. Kallas nämligen så i Sverige. Här i Finland kallas det koncession eller banktillstånd. Wiki:


Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bankoktroj innebär att företaget har tillstånd av regeringen att bedriva bank- eller fondbörsverksamhet. Med oktroj följer att företagets verksamhet underställs gällande lagstiftning och löpande tillsyn av Finansinspektionen. Bankerna är sedan gammalt de enda företag som har haft rätt att från allmänheten ta emot nominellt bestämd inlåning på konto om behållningen är tillgänglig med kort varsel. För att få rätt att bedriva denna typ av inlåningsverksamhet krävdes ett särskilt tillstånd, en bankoktroj. Sedan den 1 juli 2004 beviljas tillstånd att bedriva bank- och finansieringsrörelse av Finansinspektionen.

Med bankoktrojen följer också rätt att bedriva en rad andra finansiella verksamheter. Ett företag som vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att samtidigt bedriva bankinlåningsverksamhet behöver inte bankoktroj. Ett sådant företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen om kreditmarknadsbolag vars bestämmelser inte är lika begränsande som bankrörelselagens.

Bankoktrojen ger även så kallad statlig insättningsgaranti, vilket innebär att staten ersätter insatta pengar (upp till en viss nivå) om banken skulle bli bankrutt. På Insättningsgarantinämndens hemsida finns information om vilka banker och kreditmarknadsbolag som omfattas av den statliga insättningsgarantin.

Från den 1 juli 2004 får även kreditmarknadsbolag ta emot inlåning på konto med statlig insättningsgaranti (upp till 500000 kr).


På tal om pengar ur tomma intet så minns jag att det framkommit ett flera europeiska banker har hävt upp sitt grundkapital upp till 50-60ggr via olika finansiella trick.

simoness sa...

Riksgälden slingrar sig...
""
Så vitt jag vet så använder vi inte detta regelverk eftersom vi är en statlig myndighet.
Marja Lång
"""

Som ni märker svarar hon undvikande..
men jag ger inte upp, utan frågar..
"""
Så ni har inget Regelverk hur mycket pengar ni får låna ut i förhållande hur mycket pengar ni egentligen har, eftersom ni är en statlig myndighet?

Bankerna måste ha t.ex. Basel II Regelverk för Täckningsgrad eller Täckningskvot.
"""

& hon svarar igen undvikande..
"""
Enligt lag får Riksgälden låna så mycket som behövs för att finansiera det som riksdag och regering har beslutat om. Sverige kan i princip inte gå i konkurs till skillnad från banker och kreditinstitut Inga stater går under Baseleglerna bara banker etc.
Marja Lång
"""

jag har inte ens frågat vad dom kan låna "IN" men det är ju upplysande veta att dom INTE har någon begränsning på hur mycket dom kan låna av andra mot ränta naturligtvis,
Som vi & kommande medborgare (VÅRA BARN & BARNsBARN)osv.tvingas slava för..

HCA sa...

Simoness: Härligt! Jag håller på med samma ärenden till i stort sett samma mottagare..:)

Kika gärna på mina inlägg om detta:
http://severkligheten.blogspot.com/2009/02/banken-svarar.html

http://severkligheten.blogspot.com/2009/02/banken-svarar-del-2.html

http://severkligheten.blogspot.com/2009/02/fragar-flera-mera.html

Bra att du fick ett rakt svar från Cancino. Riksgälden är svävande i sina svar till mig med, vilket även Finansinspektionen är. Riksbanken är tyst ännu, likaså Anders Borg....

Lars: Sorry om jag "kapade" kommentarstråden för dig..
Sen vet jag inte hur man gör länkar, därför blir de utskrivna...:/

Stolt kämpe sa...

Det är ju helt otroligt!
Alltså räcker det inte med att vi numera vet att privata banker är legitimerade rånarinstutitioner, även vår statliga Riksgäld verkar vara något åt det hållet.
Vad skall vi göra?
En idé som borde döda detta perversa banksystem snabbt är att alla startar en egen bank.
Det verkar ju vara lätt, för eftersom det krävs 50 milj och att denna insatts med deras eget sätt att tänka kan bestå i en skuld, så är det bara att skuldsätta utav hel..te och vips så har man sina 50 milj och är berättigad att starta sin bank.
Sen lånar man ut allt vad man orkar (är ju lätt, bara att trycka på tangentbordet i rask takt, en miljon hit o en dit)
Det går väl fort tills banken "kommer i svårigheter", men det är inga problem, för då har vi ju mantrat "banker får inte gå i konkurs, för då hotas det monetära systemet", så då fixar det sig via skattebetalarna, så man får sin bonus etc, etc
En reflektion, är det därför som det ploppar upp banker på senare tid lite varstans. Alltså folk som fattat galoppen, som vi, fast dom skor sig istället för oss, som försöker varna våra medmänniskor?

simoness sa...

Har skickat en följdfråga till
Pressansvarig Danske Bank
"""
Tack så mycket för ditt snabba svar..
ursäkta om jag frågar något annat?

Definierar ni ett beviljat lån som en tillgång för nya lån,
med täckningsgrad enl. BASEL II ?


MVH
Mitt Namn
"""

Skall bli spännande se vad han svarar...

simoness sa...

Har fått svar från Swedbank!!!
"""
info.swedbankmarkets@swedbank.se

Hej!

Ursäkta att du fått vänta på svar!

Här är en länk till mer information från Investor Relations på bankens hemsida:

http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,5349,00.html

Där kan du läsa om "risk och kapitaltäckning".

Med vänlig hälsning
Swedbank Markets
Susanne
"""

Inte så upplysande men sökte på Basel på sidan hon hänvisade till..
http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,5349_m528_3,00.html?k1=k1&querystring=basel

Vilket visar att dom också gör pengar av ingenting naturligtvis...

Vilket naturligtvis skall följdfrågas..
"""
Definierar ni ett beviljat lån som en tillgång för nya lån?
"""

PGA. dom nästan inte har ett enda ruttet lingon som Täckningsgrad ens..

HCA sa...

Simoness: Jag har fått svar på frågan om utlånade pengar ses som tillgång, och fått det raka svaret ja tillbaka:
http://severkligheten.blogspot.com/2009/02/banken-svarar-del-2.html

Efter detta har jag frågat om, och isf när, denna tillgångskedja bryts.
Om lån ett räknas som en tillgång för lån två, räknas då lån 2 som en tillgång för lån 3?
Detta har jag inte fått svar på ännu..
Fast med ett omvänt scenario, där de som lånar blir färre, så blir ju dominoeffekten mycket märkbar. Precis som vi ser ske nu.
Någonstans läste jag att bankerna i världen behöver 225 quadriljoner $(!) för att klara sig, vilket vida överstiger världens samlade tillgångar av just pengar....
Hittar det inte just nu, men stämmer det så är det ju alldeles uppenbart att vi blir tvärblåsta.

simoness sa...

Sammanfattning..
Bankena använder täckningsgrad enl. BASEL II & utlånade pengar ses som tillgång..

Alltså är Regeringens avsättning på 50 miljarder för att rädda de svenska bankerna en BLUFF för lura ännu mer pengar från folket..

Ledningen i bankerna trixar bort ännu mer pengar till sig själva..

Sen säjer dom med krokodiltårar att det går tyvärr inte rädda Bankerna om vi inte får ännu mer avsättningar för rädda bankerna..

Folket måste Vakna & Stoppa Världens största bedrägeri som förslavar oss..

Lars Osterman sa...

En sak som sällan heller diskuteras men som borde tas upp - är frågan om exakt vad som sker då man amorterar sitt lån, dvs vart hamnar amorteringspengarna efter att de nått banken.

Amorterar jag 5000 SEK så minskar min skuld med 5000 SEK - men VART tar pengarna sedan vägen? Min uppfattning är att banken bokar dem till sitt eget kapitalkonto, varevid de hamnar utanför cirkulationen - dvs bort från M3.
Bankens Basel II kvot frigörs ju visserligen bitvis även då lånet amorteras. (0-8%)

Men då man observerar att banken ju hade ju skapat pengarna ur tomma intet mot att bara tillfälligt låsa en del av sina tillgångar på konto i centralbanken enligt Basel II, kan man ju fråga sig om inte pengarna på samma vis borde försvinna upp i tomma intet...?

Michael Rowbotham visar dock i sin bok "The Grip of Debt" att så inte är fallet - utan att man i banken - efter amorteringen gjorts anser pengarna vara BANKENS EGNA.

Med andra ord så skapar banken ALLTID pengar slutligen åt sig SJÄLV genom krediter/utlåning till kunder. Här är en viktigt fråga som borde debatteras..

Simoness kunde ju fråga sina nya bankkontakter något om detta ?

Håkan sa...

Lars:
Det vore mycket intressant att se Michael Rowbothams förklaring. Har du möjlighet att lägga ut ett citat här, eller kanske sammanfatta hans resonemang?

I FRB-tråden på Flashback kommer man ju efter diverse palaver till slut överens om att inlåning och utlåning tar ut varandra i bokföringen, dvs lånebeloppet dödas vid amortering.
Resonemangen låter övertygande, men det återstår ändå en del tvivel. Inte minst gäller detta interbankmarknadens utveckling.

Interbankmarknaden var ursprungligen en väldigt liten del av bankernas balansomslutning. Bankerna placerade helt enkelt av tradition sina överskott hos konkurrentbanken för att slippa betala ränta på sina egna pengar. Men mellan 1955 - 1985 ökade "inlåningen från andra banker" för de svenska affärsbankerna våldsamt - från 5% till 60% av inlåningen från allmänheten!

Vad var detta för pengar? Ingen vet, iaf inte i FRB tråden. En kraftfull exponentiell utveckling var det, och extrapolering av kurvan ger vid handen att inlåningen från andra banker hade blivit 100%, dvs lika stor som hela inlåningen från allmänheten c:a 1990, om inte utvecklingen avbrutits av kreditavregleringarna 1982-85.

Kan det ha varit delar av amorteringarna från låntagare (i form av obalanser i RIX, dvs dagslån) som bankerna aldrig realiserade, utan behöll som obetalda skulder till varandra på obestämd tid, möjligen av skatteskäl? Eller var det någon form av undvikande av Ebberöds Bank-syndromet som uppstått pga utlåningsregleringarna?

Jag bara spekulerar här, men något skumt är det utan tvekan med den stora tillväxten av interbankmarknaden. Kanske var detta t o m den egentliga orsaken till kreditavregleringarna.

Lars Osterman sa...

Här är en link till min finska blogg där jag lagt upp textbilder från Rowbothams bok. Med andra ord även om ni inte kan finska så kan ni läsa bildernas engelska text.

från rowbothams bok

Även på min svenskspråkiga hittar man detta tidigare inlägg:

klick

Håkan sa...

Hmmm.

Tyvärr kan jag inte finska (trots att jag faktiskt är född i Finland, vi bodde i Lappträsk, inte långt från Borgå), det hade varit intressant att läsa dina kommentarer.

Rowbotham påstår att amorteringarna lånas ut igen. Så kan det förstås vara, men varför skulle banken göra detta om de kan skapa nya krediter ur intet med några knapptryckningar? Plötsliga investeringsryck känns iofs som mera troligt. Frågan om amorteringar är hur som helst inte löst, det går inte att släppa misstanken att de används på något sätt.

I FRB-tråden påstår en av banktjänstemännen, sign "Olyckan", att banker t o m kan skapa kredit direkt till sig själva. Vad säger man om en sån sak? Det står klart att det i så fall väl inte är helt omöjligt för banken att förhandla fram ett bra avtal vad gäller räntor och amorteringar...

Banker verkar ha så mycket möjligheter att olika begrepp förlorar sin mening. Bankvärlden är (har varit) ett slags finansiellt plasmatillstånd där allt är möjligt, regler är upplösta och övergripande kontroll saknas.

Stolt kämpe sa...

Håller med Håkan. Har länge haft känslan av att bankvärlden är ett gungfly. Nu efter forskning vet vi att den är ett medvetet parasitsystem, som en cancer, som skall elimineras.
Ang amorteringar så brukar det vara så att banker helst ser att man aldrig betalar av sitt lån, utan fortsätter betala ränta i evighet, eller tar nya lån. Verkar sålunda som att de tjänar bäst på det, kontra att de snor åt sig via amorteringarna.

Lars Osterman sa...

Självklart att bankerna vill ha in maximalt med ränta. Det ifrågasätter väl ingen.

Min poäng var närmast den att bankens påstående om att lånet eller krediten är en tjänst åt kunden - de fakto är en lögn, eftersom bankens ju i själv verket skapar pengar åt sig själv med hjälp av kundens lån. Banken utnyttjar ju direkt lånekunden och har dessutom mage att kräva ränta för detta fräcka utnyttjande.

Pengarna som kunden amorterar försvinner som depostition men blir trots det bankens egna pengar i all evighet. Och dessa pengar är, som Rowbotham säger det, ett fordran på samhällets förmögenhet eller infrastruktur.

Av den totala penningmängden M3 är ju 2-4% verkliga pengar - resten är diverse bankers lån till samhället. Med andra ord äger bankerna 96-98% av hela samhällets pengar. Det i sin tur betyder ju att bankerna har en motsvarande fordran. Adderar man t.ex. alla svenska bankers balansrärkningar torde man se vilket enormt belopp bankerna anser sig befoga över.

Robotham visar också att bankernas andel av "fastighetsstocken" (summan av värdet på alla fastigheter i landet)ökar år för år trots att det är det svenska folket som genom arbetar skapar realkapital. Bankernas parasitism är härmed bevisad.