Mediafokus i två veckor

Ståhejet kring mitt RonPaul-bloggande tog ju som sagt inte slut med att Helsingin Sanomat hade publicerat sin artikel i veckobilagan NYT. Rundradions redaktör Heidi Finnilä ringde som känt och bad mig delta i en direktsändning där jag skulle redogöra för varför jag är så aktiv med mitt bloggande. Eftersom jag hade undervisning vid sändningstiden kom vi överens om en kort intervju som bandades och som sändes ut i etern torsdagen därpå. Jag kom inte själv att lyssna på den alls, dels för att jag verkligen hade lektion just då - och dels för att jag hör till dem som inte är så överväldigad av att höra min egen röst på band.
Man borde ju dock kanske börja öva litet så att man blir bättre på sånt. Övning ger färdighet. Hur som helst så är min begåvning tydligare i skrift än vad den är i talspåk....

Programmet lär ha sänts i repris någon dag senare, enligt en släkting som hade spetsat öronen då mitt namn hade nämts. Men något mera ståhet blev det inte - ogpn feedback har jag inte fått. En kompis sände visserligen ett kort sms och frågade om det verkligen var mig som han hört i radion. Tror inte man kan hitta programmet mera men är inte helt säker på saken.

Men median ville veta mera om mitt bloggande. Nästa steg var det att Aktualitetsprogrammet OBS som sänds regelbundet på den finlandsvenska tv-kanalen FST (Finlands Svenska Television) hörde av sig per telefon och övertalade mig att acceptera att jag medverkar kort i ett program om SuperTuesday som skulle sändes den 5.2 2008. Fredagen innan anlände sedan redaktören Antonia Berg med en kroatisk kameraman och i hela två timmar filmades jag från olika håll och jag blev utfrågad om Ron Paul. Man filmade även olika videosnuttar från YouTube.

Av allt det material som bandades, dvs mina svar till olika frågor, sändes mycket litet. Min andel klipptes till ca 2 minuter. Detta avsnitt om Ron Paul och mig finns med alldeles i slutet av OBS-programmet som sändes tisdagen den 5 klo 20.25-21.00. Hörde dock att programmet sändes i repris en eftermiddag några dagar senare.

Responsen blev ganska mager. En kompis konstaterade att jag hade "klippts ner till pacifist".

Hur som helst - är man ovan med radio så är man ännu ovanare med tv. Det krävs en del civilkurage att titta på sig själv - för man är ju så kritisk själv. Men en erfarenhet rikare.

Visserligen var det inte första gången jag deltog i ett tv-program. För precis ett år sedan var jag med i ungdomsprogrammet Station T då det handlade om konspirationsteorerier runt 9/11 och Estonia. Av det framträdandet blev det knappt någon respons alls. Själv tyckte jag det var närmast synd att programmakarna gjorde allt så fruktansvärt ytligt. En snutt från filmen Loose Change sedan några korta meningar av mig om varför jag anser att den officiella konspirationsteorien om arabterrorister inte stämmer. Min motspelare var en "skeptiker" som inte visste något alls om hela saken - han bara sade sig tro på Bush. [är man skpetiker då ?]
Två skolungdomar fick sedan kommentera våra påståenden helt kort.

Sedan upprepades samma sak om m/s Estonia: en kort filmsnutt - sedan mina tre meningar om varför den måste ha läckt från bottnen och varför bogportslögnen är en lögn, sedan skeptikern som sade sig tro på den officiella förklaringen och slutligen ungdomarna som kommenterade våra åsikter. Och där var det. Programmet var ju därför närmast ett skämt.

För att återgå till situationen i Finland och Ron Paul så kan man närmast väl konstatera att median blir illa tvungen att nämna hans namn i samband med alla USA-primärvalen som pågår fram till sommaren. Likaså i samband med det kommande presidentvalet i november 2008.
Jag kommer att fortsätta blogga helt oberoende av hur det går för Ron Paul. Hans idéer behöver publicitet här i Finland och Sverige - inte minst för att påminna om att det finns politiska alternativ som ingen hört om.
Politik är det hur man sköter gemensamma ärenden. Och de kan skötas på många olika sätt.

Statsmakten och samhällets finansiering kan likaså ordnas på flera olika sätt. Inte bara genom avgifter, beskattning och låntagning från banker. Nej - de kan skötas med helt annan politik.

Samhällets behov av betalningsmedel är ett grundbehov liksom vatten, mat och elektricitet. Därför är det all anledning att visa att det är helt galet att delegera penningskapandet till bankerna och sedan låna pengarna från dem mot ränta och amortering. Nej samhället kan sköta denhär biten helt själv utan banker. Bankerna har skapats för att ta emot, lagra, vidarebefordra samhällets pengar - bankerna har inte skapats för att trolla fram dem ur tomma intet som läget är idag.
Ron Paul och hans presidentvalskampanj påminner oss om att det finns alternativ till dagens politik. Det är verkligen på tiden att vi tar fram dessa politiska alternativ ur malpåsen och visar hur samhället - vi alla skulle vinna genom att vi helt enkelt ändrar på bankernas roll i samhället.
En sådan ändring är helt möjlig att genomföra - det krävs bara att tillräcklig med folk är upplysta och kräver det via sina riksdagsmän och MEP:ar.

Vi har ju faktiskt en demokratiska val som möjliggör så gott som alla de ändringar i politiken som folket vill ha. Dessa ändringar kan genomföras antigen genom att de befintliga partierna tar sig an frågan - eller genom att ett nytt parti bildas för att föra fram dessa viktiga frågor. Hur skulle det låta med ekonomidemokraterna - i stället för socialdemokraterna ?