Varför bloggar jag om Ron Paul

Många undrar varför jag använder dyrbar tid till att skriva på bloggen och publicera nyheter och omständigheter runt presidentvalet i USA. Nyligen blev jag uppringd av en journalist på Helsingin Sanomat som ville fråga ut mig om orsakerna till min aktivism. Ville Similä, en journalist på kanske 25-26 år tyckte det var märkligt att jag engagerar mig - eftersom jag ju ändå inte får rösta på Ron Paul.
Vår diskussion ledde till ett två timmars möte, kalla det intervju och fotografering - och slutligen en artikel på Helsingin Sanomats veckobilaga NYT. När jag ögnar igenom det Similä skrivit kan jag konstatera att han lämnat bort det mesta av det jag sagt honom. Han har lämnat bort en stor del av de verkliga orsakerna till att jag valt att blogga om politiken och valet i USA.

Politiken i Finland är rätt tråkig och ensidig sedan flera decennier tillbaka. Det gamla höger vänster tänkandet florerar fortfarande i vissa sinnen trots att tåget gått för länge sedan. Som jag ser på saken är höger- vänster uppdelningen förlegad. Alla partier verkar driva samma ärenden, de flesta av dem har suttit i samma regering. Oppositionen är betydelselös. Regeringen har ohotad fått sitta hela riksdagsperioden ut eftersom riksdagsledamöterna röstar strikt enligt partitillhörighet i fråga som fråga. Många politiskt viktiga radikala frågor tystats ned på regeringsmedverkandets altare. Exempel på detta må vara de grönas valfrågor om kärnkraft och grundinkomst. Man har inte hört många pip om detta efter att Tarja Crohnberg sattes med i regeringen. Hur som helst - politiken i Finland verkar vara en enda stor konsensus.

Landsbygdens röst Centerpartiet har urbaniserats och lever numera på ex-missar och tabloidkändisars diverse förehavanden. Varenda parti turas om inför olika val att se till ensamförsörjarnas och låginkomsttagarnas väl. Det mest högerinriktade partiets, Samlingspartiets kandidat Sauli Niinistö ville i tiderna verka som "arbetarnas president" [työväen presidentti]

De politiska alternativen finns inte. Politiken är enformigt och trubbig - eller avtrubbad.

Man borde kunna finna nya ärenden att ta fram inom politiken. Bland dessa kunda man framhålla bl a följande:

• Vårt lands förhållning till EU och direktiven därifrån. Norges väg vore ett alternativ.
• Det påstådda växthusfenomenet, den på stådda globala uppvärmningen och den påstådda kopplingen till koldioxid. Här finns all anledning att även någon politisk gruppering förhåller sig kritisk ?
• Globaliseringen och de multinationella företagens diktatorsfasoner. Plats för nationell suveränitet och en mera tuff attityd från vårt lands statsmakt. Alla dagens partier tycks glorifiera globaliseringen. Plats för ett parti med kritisk hållning ?
• Centralbankernas ägarstruktur bör offentliggöras, deras politik analyseras kritiskt. Dagens situation med bankernas oförtjänta makt kan och bör kritiseras ? Ingen tar upp detta idag.
• Sanningen om pengarna bör offentliggöras, sanningen om hur krediter skapas ur intet. På denna front finns det mycket att göra. Inget av dagens partier tar upp detta. Statsskulder och annan skuldsättning är inget som vi egentligen behöver dras med ? Pratar någon om detta idag - NEJ !
  
• Vår regeringsrepresentant röstade blankt i FN då det var tal om att förbjuda utarmat uran i bomber och ammunition. Uranet förgiftar planeten i 4.5 mrd år. Plats för annan politik.
• Vår regering är inte alls kritisk till alla amerikanska påståenden kring "kriget mot terrorismen" - det finns massvis med ömtåliga frågor börjande från alla planer som fanns i skrivbordsslådorna före den 11 september 2001 - till alla lögner som George W Bush och hans regering ertappts ha gjort sig skyldig till. Men våra ministrar åker dit och gör sig till och lovar ovillkorligt stöd. Någon politisk grupp borde ha kurage att vara kritisk till hela ståhejet runt de politiska lögnerna som lett till att vi överhuvudtaget har ett "krig mot terrirism". Terrorism är ju dessutom ju bara en taktik - HUR kan man föra krig mot en taktik ?
• Kontrollsamhället är inget vi behöver - dags att någon är emot all avlyssning, all spårning av medborgarna och allt sparande av diverse data om oss och våra förehavanden. Vill vi bo i en polisstat ? Nej, någon bör propagera för frihet. Även internet bör vara fritt.
  

Mitt intresse för Ron Paul och det amerikanska valet bör ses i perspektivet av ovanstående frågor. Pressen har tigit om hans kritiska hållning till centralbanken och framför allt de solklara orsaker till att centralbanken FED missbrukar sin ställning och parasiterar på medborgarna.
Alla andra banker gör de fakto samma sak. Dags att diskutera om vi alls vill ha banking med obefintlig kassareserv ? Dags att diskutera om varifrån våra pengar härstammar. Dags att diskutera om hur stor makt bankerna har - och om vi alls vill ha det så. Den som ger är alltid över den som tar emot. Med andra ord ligger kreditanstalterna högre i rang än alla som är tvungna att låna av dem. Varför behöver en självständig suverän stat överhuvudtaget låna av en privatägd institution som bara finns till för att göda sin ägares magar ?

Kriget måste bli slut - men behöver inte vara totalpacifist för att inse hur fel och onödigt kriget är. Men trots det fortsätter det år efter år och slukar enorma summor pengar - som lånas från Kina mot amerikanska statsobligationer. Kriget har höjt priserna och orsakar onödigt dyra levnadskostnader även för oss. Alla andra kandidater kör för fortsatt krig - bara Ron Paul är klart emot.
Ron Paul har även tagit upp frågan om Washingtons enorma byråkrati - och han vill minska på den för den kostar och alla diverse instanser blandar sig i folks liv. På samma vis bör vi fråga oss om det enorma maskineri som håller på att byggas upp runt EU alls är klokt ? Vill vi ha en förbundsstat - något som Alexander Stubb ivrar för ? Hans motiv har jag aldirg begripit mig på.
Tror han kanske att han skall komma upp sig till EU-kalif och få mera makt ? Tror han att ett EU vet bättre än alla enskilda medlemsländer ? Lokaldemokratin försvinner och beslutfattandet sker i Bryssels korridorer dit få av oss har möjlighet att resa. Vill vi ha en sådan framtid ?
Nej, jag är ganska säker på att om vi fått veta vad det hela leder till så hade nog Finlands befolkning röstat klart emot ett inträde i EU. Kan man överhuvudtaget träda ut ur EU ?

Ron Paul´s politik har samlat mycket anhängare runt om i världen - jag har mina egna skäl att
skriva om honom och jag hoppas att jag här förklarat mig - i varje fall delvis.