Sevärt !
http://www.youtube.com/watch?v=eBqwtRubyJM&feature=related
fredag 25 juli 2008
onsdag 16 juli 2008
Svenska Kronan är inte en tillgång utan ett skuldbevis
Sagan fortsätter - inte min text utan lånat härifrån:
https://www.flashback.info/showthread.php?t=566496
https://www.flashback.info/showthread.php?t=566496
Vad är pengar i Sverige?
Pengar, alltså svenska kronan är inte som många felaktigt tror en tillgång. En sedel du har i handen är ett skuldbevis.
Svensk ekonomi grundar sig på krediter. Dessa skapas av Riksbanken ”ex nihilo” från ingenting. Det är alltså ett skuldbevis som grundar sig på ingenting. Det brukar på engelska kallas Credit money och samma system finns t.ex. i USA.
Credit money är en fordran som du har på en fysisk eller juridisk person som du kan använda för att t.ex. köpa varor eller tjänster.
Det betyder i klarspråk att alla pengar (SEK) som cirkulerar i svensk ekonomi är lån eller krediter om du vill. Det betyder omvänt att om alla lån betalas tillbaka så finns det inga pengar i svensk ekonomi.
Som du är bekant med så har lån en räntesats. Riksbankens mest välkända ranta är reporäntan och sätter ett ”marknadspris” på pengar. Denna räntesats bestäms helt på riksbankens initiativ och likställs da med marknaden, fast det är ett missledande uttryck.
Ranta är samma sak som kostnaden för pengar.
Eftersom alla pengar i svensk ekonomie har en räntekostnad så uppstår obalans i penningmängden eftersom alla pengar som cirkulerar skapar enorma ränteintäkter i bankväsendet. Effekten av detta kan du se i form av konkurser och insolvens. Sambandet mellan räntekostnader och insolvens är väldigt enkelt och kan uttryckas så här:
Exempel: Det finns 1,000,000SEK i omlopp. Snittrantan på alla bankers utlåning till kunder utanför bankväsendet uppgår till 4%. Vi ignorerar ranta på ranta effekt för enkelhetens skull och antar ingen okning i penningmängd under aret.
P=Principal
I=Interest (Ranta)
P/(P+I) = Andel som kommer att klara av sina långttaganden cet par.
1,000,000/1,000,000+40,000 = 96,15% Kommer att klara av sina långttaganden.
Omvänt kan man rakna på hur många som kommer att bli insolventa.
I/(P+I) = Kommer att bli insolventa.
40,000/(1,040,000)= 3.85% av låntagarna som kan förvänta sig konkurs.
Som ni marker så kommer pengarna att ta slut och det innebär att alldeles för många kommer att gå i konkurs vilket inte är bra för ekonomin. För att förhindra detta så trycker man mera pengar som ökar mängden räntebärande skulder i omlopp och som i sin tur ökar kravet på ränteinbetalningar som i sin tur skapar större brist på pengar så mera pengar trycks o.s.v.
Där har vi orsaken till inflationscykeln och konjunkturcykler vilket jag tänkte försöka gå igenom mera i detalj i nästa inlägg om det finns intresse.
Pengar, alltså svenska kronan är inte som många felaktigt tror en tillgång. En sedel du har i handen är ett skuldbevis.
Svensk ekonomi grundar sig på krediter. Dessa skapas av Riksbanken ”ex nihilo” från ingenting. Det är alltså ett skuldbevis som grundar sig på ingenting. Det brukar på engelska kallas Credit money och samma system finns t.ex. i USA.
Credit money är en fordran som du har på en fysisk eller juridisk person som du kan använda för att t.ex. köpa varor eller tjänster.
Det betyder i klarspråk att alla pengar (SEK) som cirkulerar i svensk ekonomi är lån eller krediter om du vill. Det betyder omvänt att om alla lån betalas tillbaka så finns det inga pengar i svensk ekonomi.
Som du är bekant med så har lån en räntesats. Riksbankens mest välkända ranta är reporäntan och sätter ett ”marknadspris” på pengar. Denna räntesats bestäms helt på riksbankens initiativ och likställs da med marknaden, fast det är ett missledande uttryck.
Ranta är samma sak som kostnaden för pengar.
Eftersom alla pengar i svensk ekonomie har en räntekostnad så uppstår obalans i penningmängden eftersom alla pengar som cirkulerar skapar enorma ränteintäkter i bankväsendet. Effekten av detta kan du se i form av konkurser och insolvens. Sambandet mellan räntekostnader och insolvens är väldigt enkelt och kan uttryckas så här:
Exempel: Det finns 1,000,000SEK i omlopp. Snittrantan på alla bankers utlåning till kunder utanför bankväsendet uppgår till 4%. Vi ignorerar ranta på ranta effekt för enkelhetens skull och antar ingen okning i penningmängd under aret.
P=Principal
I=Interest (Ranta)
P/(P+I) = Andel som kommer att klara av sina långttaganden cet par.
1,000,000/1,000,000+40,000 = 96,15% Kommer att klara av sina långttaganden.
Omvänt kan man rakna på hur många som kommer att bli insolventa.
I/(P+I) = Kommer att bli insolventa.
40,000/(1,040,000)= 3.85% av låntagarna som kan förvänta sig konkurs.
Som ni marker så kommer pengarna att ta slut och det innebär att alldeles för många kommer att gå i konkurs vilket inte är bra för ekonomin. För att förhindra detta så trycker man mera pengar som ökar mängden räntebärande skulder i omlopp och som i sin tur ökar kravet på ränteinbetalningar som i sin tur skapar större brist på pengar så mera pengar trycks o.s.v.
Där har vi orsaken till inflationscykeln och konjunkturcykler vilket jag tänkte försöka gå igenom mera i detalj i nästa inlägg om det finns intresse.
Viktiga fakta om banking
Eftersom dethär är så oerhört viktigt - och då så få verkar begripa hur allt egentligen fungerar så tar jag mig friheten att kopiera hela texten hit.
Källa: https://www.flashback.info/showthread.php?t=566496
Källa: https://www.flashback.info/showthread.php?t=566496
Situationen i Sverige
Sverige använder sig precis som majoriteten av dagens länder av fractional reserve banking. Praktiserandet av detta kallas historiskt för ”Usury” och är förbjudet enligt de största religionerna (Islam och Kristendom t.ex.) och förbjöds aven i the ”PEEL ACT 1844” som är grunden i den moderna bankstrukturen. Den har dock misslyckats att förhindra det fortsatta skapandet av pengar som inte motsvaras av något värde utställt av bank (unbacked notes).
Kapitaltäckningsgraden i Sverige regleras och övervakas av Finansinspektionen (www.fi.se) och är reglerad i lag;
Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Kapitalkravet för kreditrisker
3 § För kreditrisker krävs ett kapital som motsvarar minst åtta procent av institutets riskvägda exponeringsbelopp beräknat enligt 4 kap.
I Sverige är alltså kapitaltäckningsgraden 8% men det är inte riktigt hela sanningen. EU har normaliserat kapitaltäckningsgrader i Europa i och med BASEL I som trädde ikraft 1988 (den har dock ersatts idag av BASEL II). Den var ett initiativ av G-10 länderna och bildade principen för dagens kapitalkrav i EG, senare EU.
Hur mycket av kapitaltäckningsgraden på 8% som ska användas bestäms av riskgruppen av låntagaren enligt BASEL I.
Riskgrupp motpart Kapitalkrav Faktisk täckningsgrad
A: Stater, kommuner etc 0% 0%*8% = 0%
B: Banker, bankgarantier 20% 20%*8% = 1.6%
C: Bostadslån mot pantbrev 50% 50%*8% = 4%
D: Ovriga 100% 100%*8% = 8%
Det här betyder i klarsprak.
När en privatägd bank lånar ut till stat och kommun så kan de skapa pengarna utan någon som helst motprestation eller tillgång överhuvudtaget. Rantan för din kommuns lån betalar du genom din skattebetalning som i sin tur tillfaller banken i form av ränteinbetalning. Detta kallas för zero reserve banking.
När du lånar till ditt hus mot pantbrev (dvs. att banken ager ditt hus tills du amorterat bort lånet i sin helhet) så ger banken bara 4% i motprestation i form av redan existerande pengar. Resten skapar den ”ex nihilo” från ingenting.
Som exempel: Huslån för 700,000SEK*4%=28,000. Resten är ”ex nihilo”. Banken kommer dock att kräva av dig 700,000SEK i redan existerande pengar vid återbetalning plus ranta.
Omvänt kan banksystemet i Sverige låna ut om de har 1,000,000 i kapital till husägare;
X=D*(1-C)/C
1,000,000*(1-0.04)/0.04=24,000,000 mao. en multiplikator pa 24.
BASEL I har dock blivit ersatt av BASEL II från och med 1 januari i ar och kapitalgraderna och hur systemet fungerar har förändrats.
BASEL II baseras på tre grundpelare
• Kreditrisk (lån)
• Operativ risk (behandlar fragor om tillsyn av FI)
• Marknadsrisk (Syftar till att skapa genomlysning på marknaden för investerare och andra som är intresserade av bankens finansiella styrka)
Och varje pelare har sitt grundkrav på kapitalkrav. De har bestämmelserna finns i Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Är du intresserad av detaljregleringarna så tillhandahåller FI dem under 2007:1.
I och med BASEL II så finns det nu 15 riskgrupper som bedöms olika för riskvikt för kapitalkrav. Jag radar upp några intressanta utan att ta med riskvikten utan tar direkt det faktiska kapitalkravet.
Låntagares faktiska täckningsgrad från 1 Jan 2007 enl. BASEL II
1. Stat, centralbank 0%
2. Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
3. Företag 4-12%
4. Hushåll 6%
5. Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
6. Fonder 4%-12%
För hushåll som är aktuellt för de flesta är detaljreglerna följande:
“För exponeringar med säkerhet i fastighet ges riskvikten 35% för den del som motsvarar 75procent av fastighetens värde, medan överskjutande del ges 75%. För exponeringar i annan
fastighet än bostadsfastighet ges riskvikten 100 %.”
Exempel.
Hus med pantsäkerhet. Lånebelopp 1,000,000SEK
(1,000,000*75%)*(35%*8%)=21,000SEK plus
(1,000,000*25%)*(75%*8%)=15,000SEK.
Totalt 21+15=36,000SEK, från redan existerande pengar, resten är ”ex nihilo” från ingenting.
När du tar lån i banken nästa gång vet du vad du betalar för.
Ta bara procenten för din riskgrupp och multiplicera med ditt lånebelopp. Skillnaden ger banken dig från ingenting.
Hur man beräknar kapitaltäckningsgraden i en specifik bank har blivit väldigt avancerat sedan BASEL II och görs antingen via schablon eller så kallad IRK (internt riskklassificeringssystem).
Kontentan utan att gå in på detaljer är att storbankerna som har rad och resurser, mojlighet att använda IRK metoder och som konsekvens av det kan ha lägre täckningsgrad an 8% (betyder i sin tur mer utlåning) och småbanker som använder schablonmetoden måste ha högre täckningsgrad.
En kapitaltäckningsgrad på 8% innebär att de första 8 som köar av 100 utanför banken för att ta ut sina pengar (förutsatt att de har satt in lika mycket var för sig) får ut någonting innan systemet kraschar (om inte riksbank går in och skjuter till mera ”ex nihilo” medel som Bank of England gjorde häromveckan för att radda Northern Rock).
Riksbanken smyger lite med statistiken angående storbank med lägst kapitaltäckningsgrad da det är känslig statistik. Har grafer på lägst teckningsgrad för storbank men de berättar inte vilken bank det handlar om. Jag vet i alla fall att Swedbank har legat vid 6% ett tag nu vilket är för lagt.
Kapitaltäckningsgraden i Sverige regleras och övervakas av Finansinspektionen (www.fi.se) och är reglerad i lag;
Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Kapitalkravet för kreditrisker
3 § För kreditrisker krävs ett kapital som motsvarar minst åtta procent av institutets riskvägda exponeringsbelopp beräknat enligt 4 kap.
I Sverige är alltså kapitaltäckningsgraden 8% men det är inte riktigt hela sanningen. EU har normaliserat kapitaltäckningsgrader i Europa i och med BASEL I som trädde ikraft 1988 (den har dock ersatts idag av BASEL II). Den var ett initiativ av G-10 länderna och bildade principen för dagens kapitalkrav i EG, senare EU.
Hur mycket av kapitaltäckningsgraden på 8% som ska användas bestäms av riskgruppen av låntagaren enligt BASEL I.
Riskgrupp motpart Kapitalkrav Faktisk täckningsgrad
A: Stater, kommuner etc 0% 0%*8% = 0%
B: Banker, bankgarantier 20% 20%*8% = 1.6%
C: Bostadslån mot pantbrev 50% 50%*8% = 4%
D: Ovriga 100% 100%*8% = 8%
Det här betyder i klarsprak.
När en privatägd bank lånar ut till stat och kommun så kan de skapa pengarna utan någon som helst motprestation eller tillgång överhuvudtaget. Rantan för din kommuns lån betalar du genom din skattebetalning som i sin tur tillfaller banken i form av ränteinbetalning. Detta kallas för zero reserve banking.
När du lånar till ditt hus mot pantbrev (dvs. att banken ager ditt hus tills du amorterat bort lånet i sin helhet) så ger banken bara 4% i motprestation i form av redan existerande pengar. Resten skapar den ”ex nihilo” från ingenting.
Som exempel: Huslån för 700,000SEK*4%=28,000. Resten är ”ex nihilo”. Banken kommer dock att kräva av dig 700,000SEK i redan existerande pengar vid återbetalning plus ranta.
Omvänt kan banksystemet i Sverige låna ut om de har 1,000,000 i kapital till husägare;
X=D*(1-C)/C
1,000,000*(1-0.04)/0.04=24,000,000 mao. en multiplikator pa 24.
BASEL I har dock blivit ersatt av BASEL II från och med 1 januari i ar och kapitalgraderna och hur systemet fungerar har förändrats.
BASEL II baseras på tre grundpelare
• Kreditrisk (lån)
• Operativ risk (behandlar fragor om tillsyn av FI)
• Marknadsrisk (Syftar till att skapa genomlysning på marknaden för investerare och andra som är intresserade av bankens finansiella styrka)
Och varje pelare har sitt grundkrav på kapitalkrav. De har bestämmelserna finns i Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Är du intresserad av detaljregleringarna så tillhandahåller FI dem under 2007:1.
I och med BASEL II så finns det nu 15 riskgrupper som bedöms olika för riskvikt för kapitalkrav. Jag radar upp några intressanta utan att ta med riskvikten utan tar direkt det faktiska kapitalkravet.
Låntagares faktiska täckningsgrad från 1 Jan 2007 enl. BASEL II
1. Stat, centralbank 0%
2. Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
3. Företag 4-12%
4. Hushåll 6%
5. Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
6. Fonder 4%-12%
För hushåll som är aktuellt för de flesta är detaljreglerna följande:
“För exponeringar med säkerhet i fastighet ges riskvikten 35% för den del som motsvarar 75procent av fastighetens värde, medan överskjutande del ges 75%. För exponeringar i annan
fastighet än bostadsfastighet ges riskvikten 100 %.”
Exempel.
Hus med pantsäkerhet. Lånebelopp 1,000,000SEK
(1,000,000*75%)*(35%*8%)=21,000SEK plus
(1,000,000*25%)*(75%*8%)=15,000SEK.
Totalt 21+15=36,000SEK, från redan existerande pengar, resten är ”ex nihilo” från ingenting.
När du tar lån i banken nästa gång vet du vad du betalar för.
Ta bara procenten för din riskgrupp och multiplicera med ditt lånebelopp. Skillnaden ger banken dig från ingenting.
Hur man beräknar kapitaltäckningsgraden i en specifik bank har blivit väldigt avancerat sedan BASEL II och görs antingen via schablon eller så kallad IRK (internt riskklassificeringssystem).
Kontentan utan att gå in på detaljer är att storbankerna som har rad och resurser, mojlighet att använda IRK metoder och som konsekvens av det kan ha lägre täckningsgrad an 8% (betyder i sin tur mer utlåning) och småbanker som använder schablonmetoden måste ha högre täckningsgrad.
En kapitaltäckningsgrad på 8% innebär att de första 8 som köar av 100 utanför banken för att ta ut sina pengar (förutsatt att de har satt in lika mycket var för sig) får ut någonting innan systemet kraschar (om inte riksbank går in och skjuter till mera ”ex nihilo” medel som Bank of England gjorde häromveckan för att radda Northern Rock).
Riksbanken smyger lite med statistiken angående storbank med lägst kapitaltäckningsgrad da det är känslig statistik. Har grafer på lägst teckningsgrad för storbank men de berättar inte vilken bank det handlar om. Jag vet i alla fall att Swedbank har legat vid 6% ett tag nu vilket är för lagt.
Richard C. Cook om nuläget i USA
Enligt min mening finns det i detta nu ingen som bättre än Cook både beskriver problemen och dessutom kommer med klara direktiv hur man kan komma upp ur träsket. Läsvärt !
http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=9596
http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=9596
"On a national level, it is likely that as a response to the economic crisis some attempt will be made by desperate politicians to try to replicate the New Deal, but to do this effectively would require political control by a nationalistic reform party. Even then, additional reform measures such as control of credit as a public utility, a basic income guarantee, and a national dividend would be needed for real economic security to replace the current madness that could soon make the U.S. a relic of history."
Konfrontation utanför Indymac banken i Encino, USA.
VIDEO: CONFRONTATION AT INDYMAC OFFICES...
Klicka här !
Folk är mycket frustrerade över att inte få ut sina pengar..trots att man köat i timmar om inte dagar....får vi se samma sak här?
Klicka här !
Folk är mycket frustrerade över att inte få ut sina pengar..trots att man köat i timmar om inte dagar....får vi se samma sak här?
måndag 14 juli 2008
David Icke om Big Brother- samhället
Nästan tre timmar men värt att lyssna och se på. Föredraget namn: Big Brother, the Big Picture (Hull, July 6th 2008)
Leif Erlingsson skriver:
http://www.edgemediatv.com/icke/
David Icke speaks to the constituents of Haltemprice and Howden about the Big Brother election forced by the resignation of David Davis and the move towards the global Big Brother enslave ment we are all facing.
Leif Erlingsson skriver:
David Icke ramlade in i politiken. Här ett valtal, där han talar om Storebrorssamhället, som nu hastigt införs, som av en slump 'som om det vore koordinerat', över hela västvärlden.
Det jag undrar är vilka för oss 'får' dolda hot som tvingar alla politiker att hoppa i takt, utan protest eller verklig debatt, över hela västvärlden. Jag vill veta om hoten - de hot jag anser måste existera för att det som händer ska kunna förklaras - avser politikerna, eller om de avser hela befolkningarna. Om de enbart avser politikerna, i så fall är de landsförrädare. Men om hoten avser hela befolkningar, då vill jag veta naturen av dessa hot, för att vi demokratiskt ska kunna besluta hur vi ska förhålla oss till dem, snarare än att vi alla idiotförklarats och politiker beslutar över våra huvuden.
http://www.edgemediatv.com/icke/
David Icke speaks to the constituents of Haltemprice and Howden about the Big Brother election forced by the resignation of David Davis and the move towards the global Big Brother enslave ment we are all facing.
Kongressen möttes bakom lyckta dörrar igen....
Nyligen höll kongressen ett icke-offentligt möte - det fjärde bakom lyckta dörrar sedan 1776.
Undantagstillstånd, kollaps - tråkigheter med andra ord. Men dagens nyhet om hur de två gigantiska bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae saknar garantier för krediter på över 5,200 miljarder dollar..och statligt ingripande i situationen som håller på att uppstå.
Undantagstillstånd, kollaps - tråkigheter med andra ord. Men dagens nyhet om hur de två gigantiska bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae saknar garantier för krediter på över 5,200 miljarder dollar..och statligt ingripande i situationen som håller på att uppstå.
Men som sagt - hemlig session är mycket ovanligt - så något stort är i görningen...
" Fannie and Freddie: A Run on the Bank? Roughly 70% of U.S. home mortgages pass through the hands of Fannie and Freddie. Together, they own or guarantee $5.2 trillion in mortgages. Without Fannie and Freddie, it could soon become all but impossible to buy or sell a home."
torsdag 10 juli 2008
fredag 4 juli 2008
Bankerna och skuldnätet
Ellen Browns bok kommer ut på svenska i höst ! Tack för tipset.
http://www.anarchos.se/
http://www.anarchos.se/
"Bankerna och skuldnätet" - vår farligaste bok hittills?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)