Mats Höglund 
skriver på Grön Solidaritet:  Mats40 skriver:          Medborgarlön (basinkomst) är en laddad symbolfråga. Har man med den  i ett manifest av något slag så uppfattas man som (alltför) radikal.  Har man inte det, utan bara är allmänt tillväxtkritisk, så uppfattas man  som ganska okay, åtminstone av vänstersidan av Socialdemokraterna och  merparten av vänsterrörelsen. Men vad man åtminstone borde kunna ha med  är en breddning av synen på arbete. Arbete, eller kanske snarare  deltagande, bör inkludera mer än enbart lönearbete. Sociala rättigheter,  som idag enbart ges till lönearbetare (samt de som lönearbetat  tidigare, är tillfälligt sjuka från lönearbete och söker lönearbete  aktivt), bör i framtiden även kunna ges åt personer som ägnar sig åt  andra former av deltagande i samhället. 
 Själv har jag till exempel skrivit ca 800 artiklar på svenska  wikipedia, och det betraktar jag åtminstone själv som en form av  produktivt arbete. Förhoppningsvis så är det åtminstone några av dessa  artiklar som journalister eller skolelever kunnat få användning av i  sitt dagliga ”riktiga arbete”. Det är också ett arbete att studera,  liksom att engagera sig i politik (även på andra sätt än att officiellt  vara ”politiker”) och förstås att vara förälder, hockeymorsa a lá Sarah  Palin mm. 
 Men egentligen så rimmar det ganska illa med grön politik att  utesluta medborgarlön bara för att borgerliga ledarsidor och borgerliga  socialdemokrater uppenbarligen inte tycker om idén. Som jag själv  skrivit tidigare så är det dock en idé som kan bli en pusselbit i olika  politiska projekt. Man kan till och med tänka sig en kristdemokratisk  medborgarlön. Hur? Ja, om barnnivån är hög, nivån för vuxna i arbetsför  ålder är låg, samt om pensionärsnivån är hög. Då gynnas nämligen  barnfamiljer och pensionärer samtidigt som folk i arbetsför ålder har en  ganska stor press på sig att lönearbeta (och bidra till tillväxt i  ekonomin). 
 En medborgarlön som skulle passa i ett grönt samhälle däremot bör nog  vara en där nivån för vuxna i arbetsför ålder bör vara högre. Så att  det blir möjligt att leva även utan att lönearbeta, om än på en ganska  låg nivå. Jag kan tänka mig att en grön medborgarelön, helst i form av  basinkomst, bör ligga på 6-9000 kr. Om nivån är 6000 kr finns utrymme  att komplettera med någon form av socialförsäkringar (eller helst annat,  mer grönt, system som uppmuntrar till arbetsdelning). Om nivån är 9000  blir det inte så mycket komplement. Det är dock en ideologisk skillnad,  inom ramen för det gröna, med nivån 6000 kr och nivån 9000 kr. Den förra  nivån gör att samhället blir grönt/socialliberalt. Den andra nivån gör  att samhället blir grönt/ekosocialistiskt. Det som talar för den förra  nivån är att den är lättare att finansiera. Det som talar för den senare  nivån är att då skulle tillväxten minska. Något mellanting kanske är  att föredra. 
 Ytterligare en politisk fråga som bör vara med i manifestet är  penningreform. Jag har skapat en grupp på facebook där detta diskuterats  rätt ingående de sista två åren. Gruppen heter ”Nätverket mot bankernas  skapande av pengar ur luft”. Vi har bland annat diskuterat Ellen Browns  Bankerna och Skuldnätet samt Bill Stills videor. 
 Bill Still, känd från bland annat The Secret of Oz, menar att  penningreform bör ha två grundpelare. Den första är att stater måste  förbjudas att låna pengar (låna via utgivning av statsobligationer).  Stater kan och bör ge ut egna pengar, de behöver inte skuldsätta sig  till banker. Den andra är att banker måste förbjudas att låna ut pengar  som de inte har. Det vill säga systemet med bankväsende baserat på  fraktionella reserver måste förbjudas, det som på engelska heter  ”fractional reserve banking”. Observera dock att det inte är någon grön  lösning att istället för dagens system gå tillbaks till någon form av  guldmyntfot eller att det bara är guld som skall vara pengar. De enda  som gynnas av ett sådant system är de stora guldbaronerna, vilket  förklaras rätt bra i Ellen Browns bok.