Gunnar Örn: Grus i Ingves penningmaskineri

Skrivet av Gunnar Örn på DI - http://di.se/


Krönika: Grus i Ingves penningmaskineri




Ska Riksbanken starta sedelpressarna?

Den frågan oroar många svenskar, som är rädda för att det kan släppa loss en otyglad inflation.

Men en närmare analys av de senaste månadernas åtgärder tyder på att rädslan är obefogad.

Riksbanken gör faktiskt febrila försök att pumpa ut mer pengar i den svenska ekonomin – utan att det haft någon märkbar effekt på den totala penningmängdstillväxten i Sverige.

Orsaken är att Riksbanken bara har direkt kontroll över en mindre del av den totala penningmängden i samhället, den som brukar kallas den "monetära basen". Förutom sedlar och mynt består den också av bankernas överskottsreserver i Riksbanken.

Resten av penningmängden är i stort sett bara banktillgodohavanden hos hushåll och företag.

I det bredaste penningmängdsmåttet (M3) är fyra femtedelar inlåning på olika typer av bankkonton.

Pengar av papper och metall svarar för mindre än en tjugondel. Huvuddelen av penningmängden existerar bara i form av ettor och nollor i olika elektroniska system.

Det här ställer till en del problem för riksbankschefen Stefan Ingves och de andra i direktionen.

Sedan i höstas har de mer än fördubblat den monetära basen i Sverige.

"Med en bredare definition av monetär bas som även innefattar bankernas inlåning i Riksbanken och deras innehav av Riksbankscertifikat har den monetära basen ökat med drygt 240 procent", skriver direktionen i sin senaste penningpolitiska rapport.

Trots detta växer den totala penningmängden allt långsammare. I den senaste mätningen från i mars var ökningstakten bara 2,5 procent.

Enligt Riksbanken beror detta på att "transmissionsmekanismen" inte fungerar normalt. Liknelsen från maskinernas värld betyder ungefär att hjulen inte snurrar trots att Stefan Ingves trycker gasen i botten.

Normalt när den monetära basen ökar ska penningmängden öka ännu mer.

Det beror på att bankerna i regel bara håller en bråkdel av sin totala inlåning som kassareserv.

Så här går det till, med ett förenklat exempel: Anta att Riksbanken ökar den monetära basen med 100 "nytryckta" kronor genom att köpa tillgångar av en affärsbank. Banken har då en extra hundralapp i kassan.

Om banken behåller en tiondel som reserv kan den öka sin utlåning till hushåll och företag med 90 kronor.

När allmänheten i sin tur använder pengarna till att köpa varor och tjänster, återvänder de 90 kronorna så småningom till banksystemet. Som då behåller en tiondel i reserv och lånar ut 81 kronor, och så vidare.

Till slut kommer Riksbankens ökning av den monetära basen med 100 kronor att leda till att den totala penningmängden ökar med 1.000 kronor!

I ett banksystem som tillåter fraktionella reserver, alltså där bankerna bara behöver ha en bråkdel av den totala inlåningen i kassan, kommer penningmängden att växa ungefär på samma sätt som i det förenklade exemplet ovan. Mekanismen kallas "kreditmultiplikatorn" och fungerar också på samma sätt.

I många länder är affärsbankerna tvungna att hålla en viss andel av sin inlåning i reserv på ett konto i centralbanken.

Om bankerna måste hålla reserver på mot - svarande 50 procent av inlåningen, kommer en ökning av den monetära basen att öka penningmängden med faktorn 1/0,5 = 2 vilket innebär att den fördubblas. Om reservkravet är 25 procent blir kreditmultiplikatorn 1/0,25 = 4. Med ett reservkrav på 10 procent som i exemplet ovan blir penningmängden tio gånger så stor, och så vidare.

Men detta förutsätter att bankerna är intresserade av att låna ut pengar till allmänheten. Sedan finanskrisen bröt ut i höstas har intresset svalnat, eller snarare frusit.

I USA har bankernas överskottsreserver hos centralbanken Federal Reserve svällt kraftigt.

Samma mönster syns i flera andra länder. Affärsbankerna håller långt större reserver i centralbanken än vad de är skyldiga enligt lag.

Sveriges Riksbank har numera slopat kravet på kassareserver helt, men sedan i höstas håller de svenska affärsbankerna ändå en stor andel "överskottsreserver" i Riksbanken: nästan 200 miljarder kronor. En del av detta är överskottslikviditet som bankerna deponerar i Riksbanken från dag till dag.

Resten är riksbankscertifikat.

Ökningen av den monetära basen har alltså blåst upp Riksbankens balansräkning, men tillgångsoch skuldsidorna har ökat i samma takt.

För att en ökning av den monetära basen ska leda till en ökning av penningmängden krävs det andra åtgärder. Åtgärder som Riksbanken inte har något mandat att vidta.

Vad som begränsar bankernas utlåning är inte brist på kassareserver, utan brist på aktiekapital.

Dagens internationella regler om kapitaltäckning säger att en bank måste ha en primär kapitalbas, bestående av kapital från ägarna, motsvarande minst 4 procent av den totala riskvägda utlåningen.

För att klara kapitaltäckningen kan det hända att en bank måste krympa sin balansräkning genom att strypa kreditgivningen. En sådan utveckling kan centralbankerna inte motverka vare sig med lägre räntor eller sänkta kassakrav.

Frågan om världens banker behöver "tvångs rekapitaliseras" med statliga medel finns därför fortfarande på agendan.

Dagens Nyheter om Bilderberggruppen

Bilderbergarna hade nyligen sitt årliga möte - denna gång i Grekland. Här är Daniel Estulins skuggrapport på video från mötet. Också svenska Dagens Nyheter har en intressant artikel publicerad den 6. april, som handlar om den hemlighetsfulla Bilderberggruppen:

http://www.dn.se/nyheter/de-rikas-hemliga-motesplats-1.596647

Här har du ett smakprov:

Hemlighetsmakeriet kring vad som egentligen diskuteras är stort vilket har orsakat många pinsamma minnesluckor då officiella företrädare återvänt hem och sedan tillfrågats om vad som utspelat sig på mötena. När biträdande försvarsministern för internationell säkerhet Paul Nitze återvände till USA efter ett Bilderbergmöte i Cannes i april 1963 kom han att utfrågas av senatens försvarskommitté. Något som besvärade Paul Nitze som enligt tidningsuppgifter "hade mycket svårt att minnas dagordningen för mötet".

Samma sak upprepades när senator Charles Mathias från Maryland hade deltagit i gruppens möte Frankrike den 19 till 21 april 1974. I annonser i flera Washingtontidningar frågade sig en lobbyinggrupp kallad Liberty Lobby varför den gode senatorn inte ville berätta något om vad som utspelat sig på mötet och påminde honom om att hans lojalitet faktiskt borde ligga hos väljarkåren i Maryland och inte hos internationella bankirer. "Eller känner du att den ed som du svor som senator överträffas av din ed mot Bilderbergarna?" stod det i annonsen. I ett långt svar som senare publicerades i flera tidningar lyckades senator Mathias med konststycket att inte säga ett ord om vad som hänt på mötet.

Nu är det inte bara politiker som tiger om det som utspelas mellan skål och vägg under gruppens möten. Genom åren har också rader av ledande tidningsägare, redaktörer och teveprogramledare bjudits in - utan att skriva en rad efteråt.

Trots att gruppen består av rika och mäktiga kan man inte se den som en högerorganisation. Av det som har läckt ut från mötena finns flera exempel som visar också på rakt motsatt agerande. Exempelvis diskuterades hur man skulle kunna köpa in sig i latinamerikansk industri för att kunna föra över pengar från den privata till den offentliga sektorn vilket i sin tur skulle hjälpa till att bygga upp socialismen i vissa uländer. En tidning i Washington kom också att kalla gruppen för "ett hemligt kotteri av superrika, vänsterorienterade internationalister". Andra jämförde gruppen med maffian eller den sionistiska Sternligan.

Salbuchis senaste video: World Government: Accept or Resist?

Sprid ordet !

James Robertson säger som saken är..

http://files.meetup.com/409131/g20monetaryreform.pdf

http://www.jamesrobertson.com/g20campaigndocument.htm

Lyssa på Adrian Salbuchi om finansiell nykolonialism och NWO

Adrian Salbuchi har blivit mycket populär genom sina NWO-kritiska videorapporter på You Tube. Han kallar sig "financial analyst" och verkar begripa sig bra på det ekonomiska rävspelet ute i världen.
Här är en link till hans hemsida i Argentina:http://www.asalbuchi.com.ar - men det mesta är på spanska, en del på tyska och engelska.

Click on one of our affiliate’s high quality products

Enklast lyssnar man på den en timme långa intervjun på Radio One Network genom att klicka på popup window-linken nedan:

We are now stocking Premier Research nutritional supplements

Nutrition that really works

28.38 MB | Download | popup window |

Listen to Patrick Timpone interviewing Adrian Salbuchi on his One Radio Network talk-show, discussing some of the key subjects affecting all of us: the Global Financial Meltdown, the New World Order agenda geared on imposing World Government on all of us, and why the Obama Administration is more of the same stuff and does not / cannot bring about the deep change that the US and the world need.

The World’s Mastermind: the Hidden Face of Globalization

Chossudovsky: Revision av det påstådda svininfluenssahotet

Synnerligen berättigade frågeställningar.

VIDEO: Swine Flu Pandemic: Where Did It Come From?

by Michel Chossudovsky

Vad blir nästa steg ?

Det har nu då bloggats och klagats på diverse samhälleliga missförhållanden här i snart två års tid.

Frågan om "Vad som blir nästa steg" är något som jag funderat på under senare tid. Då jag själv sitter i Finland är det lite svårt att se saken ur svensk perspektiv - men det handlar ju trots allt om problem som är så gott som exakt de samma i varje land.

Problemet är att man på alla håll har brist på offentliga skuldfria bestående pengar - betalningsmedel.

Eftersom den utbredda ökande skuldsättningen och bristen på offentliga bestående pengar och allt det andra t.ex. Ellen Brown pekar på - är ett globalt problem så skulle det inte skada att man från första början inleder ett visst samarbete t.ex. mellan de nordiska länderna.
Varför inte börja med ett Sverige - Finland samarbete...det är ju trots allt jämt 200 år sedan vi lydde under samma tron.
Jag är helt säker på att det finns folk i alla nordiska länder som är intresserade av att lösa dessa problem - och som i detta nu funderar på hur man borde gå vidare...inte minst Island där professor Michael Hudson nyligen talat om penningreform på tv.

För att förankra samarbetet och ge det mera kraft borde man ha ett gemensamt namn på penningreformrörelsen. "Penningreformpartiet" är kanske inte det mest lyckade namnet eftersom penningreform inte är själva målet utan närmast ett medel att uppnå målet.
Målet kunde kanske uttryckas som att sträva till att ekonomin blir mera demokratisk och rättvis.

C.H. Douglas, en av penningreformrörelsens stora bakgrundsfigurer, myntade som känt begreppet "economic democracy" - ekonomisk demokrati.

Jag tycker man borde försöka bilda ett nytt partinamn kring dethär. De flesta associerar trots allt ordet "demokrati" med något positivt..och då det vi siktar på ju närmast handlar om korrigera ekonomin...så....:

Brainstorming:

"Ekonomidemokraterna"
"Ekonomidemokratiska Partiet"
"Svenska Ekonomidemokraterna"
"Europeiska Ekonomidemokraterna i Sverige"
"Nordiska Ekonomidemokraterna i Sverige"
"Ekonomisk Demokrati i Sverige" ..(..i Norge..i Danmark..i Finland..) mera finns..

Jag har arbetat en hel del med att köra in den finska översättningen "talousdemokratia"
(talous=ekonomi, demokratia= demokratia) Min finskspråkiga blogg har de fakto fått namnet Suomen Talousdemokraattinen Puolue vilket betyder Finlands Ekonomidemokratiska Parti.

Som jag ser det låter det ganska bra....speciellt med tanke på att penningreform bara är ett delområde eller medel.

Jag har dessutom funderat en hel del på olika problem som man kunde välja att ha med i programmet - på en bredare front - dvs inte bara i Finland. Jag skrev en rätt nyligen ett
blogginlägg där jag hittade på 13 punkter. Ni hittar det ursprungliga finskspråkiga inlägget här:

http://talousdemokratia.blogspot.com/2009/04/talousdemokratian-20-version.html

Jag räknar upp samma punkter helt kort här på svenska så får vi se vad ni tycker om dem.


1. Aktiivinen edustuksellinen demokratia missä kansalaiset eivät halveksu poliitikkaa eikä poliitikkoja. Elitismistä, kabinettipolitiikasta ja puoluekurista päästävä.

1.Man bör ströva till att bygga upp en aktiv representativ demokratirörelse där medborgarna inte föraktar varken politiken i sig eller politikerna. Politiken bör skaka av sig alla spår av elitism, kabinettpolitik och sk partidisciplin.

2. Vahva perustuslaki joka takaa kansalaisoikeudet ja -vapaudet, estää viranomaisten ylilyönnit

2. En stabilt förankrad grundlag som garanterar medborgarna rättgheter och friheter, samt som effektivt hindrar alla myndighetsintrång. (må de sedan vara med hänvisning till påhittade terrorismhot, trafikövervakning, fildelning eller vad fan som helst..)

3. Taloudellinen hyvinvointi julkisen, velattoman ja pysyvän rahan osuuden rajun kasvattamisen myötä.

3.Ekonomisk välfärd genom att höja andelen offentliga, skuldfria och bestående pengar. (idag är den under 2% i Finland) (här har vi då dethär med penningreform)

4. Uusi laaja yhteiskunnallinen keskustelu missä kaikesta voi puhua leimautumatta - myös ns poliittisesti epäkorrekteista aiheista.

4. En ny bredare samhällsdebatt där det är mjligt att diskutera vad som helst - utan att bli stämplat för inte vara politisk korrekt. (dvs.. "rasist", "anti-semit", "invandringsfientlig", "judehatare", "nynazist" ) (man bör kunna diskutera invandring, bögfobi, holocaust, räntor och judar, revisisionism - vad som helst - utan att man får problem för det)

5. Julkisrahoitteinen kansallinen perustoimeentulotakuu/kk jokaiselle maan kansalaiselle.

5.Offentligt finansierad månatlig grundinkomstgaranti för var och en oberoende av status på arbetsmarknaden. (grundinkomsten bör vara nya skuldfria pengar inte inkomstöverföring) (här har vi då inmatning av offentliga skuldfria pengar - så att dessa så småningom kan/skall ersätta skuldpengar/bankkrediten)

6. Maltillinen, kestävään kehitykseen perustuva valtiotalous ilman ulkopuolista velanottoa ja ajattelematonta sokeaa talouskasvuoppia. Koskee myös muuta paikallista julkista taloutta.

6.En statsekonomi som bygger på måttlighet och hållbar utveckling - utan utomstående låntagning - och utan dagens tanklösa, blinda, doktriner om evig ekonomisk tillväxt. (inga lån - alla budgetunderskott lappas på med bestående statliga fiatpengar utan skuld)

7. Pankkitoiminnan täysremontti ja nykyisen lainakorkomenettelyn kriittinen tarkastelu ja mahdollinen lopettaminen taloudellisesti kestämättömänä ja kohtuuttomana tulonsiirtona.

7. Totalrevidering av dagens bankverksamhet, kritisk granskning av räntesystemet med sikte på ett möjligt förbud mot uppbärande ränta med hänvisning till att systemet är ekonomiskt ohållbart på längre sikt och medför ojust inkomstöverföring
till den självutnämda finanseliten.( bankernas roll bör bli mindre - lagring av pengar - betalningrörelse - ingen FRB)

8. Kaikkien velkasuhteiden uudelleenarviointi ja näiden jako kahteen ryhmään, kohtuuttomiin jotka kirjataan pois, ja kohtuullisiin joille ehdotetaan uudelleenjärjestelyjä velallisen etujen mukaan.9. Kaikki viranomaisbyrokratia ja julkisen hallinnon nykyiset poliittiset suojatyöpaikat ehdottomalle vähimmäistasolle. Visio: julkinen hallinto on supistettavissa 50%.

8.En grundlig revision av att skuldförhållanden med avsikt att dela upp dessa i dels oskäliga, sådana om bör avskrivas - och dels sådana som kan anses skäliga men som kan justeras med tanke på den skuldsattes intressen. (t.ex. man bör kunna deklarera personlig konkurs, försenings- och straffräntor bör totalförbjudas, den skuldsatta kan flytta sin skuld från privat till offentlig part )

9. Kaikki viranomaisbyrokratia ja julkisen hallinnon nykyiset poliittiset suojatyöpaikat ehdottomalle vähimmäistasolle. Visio: julkinen hallinto on supistettavissa 50%.

9. Man bör minska all onödig myndighetsbyråkrati och minimera antalet anställda i offentlig tjänst. Min vision är att det blir möjligt med upp till 50% i samband med att grundimkomst införs . (Här i Finland kunde vi minska friskt på personalen på folkpensionsanstalten, på socialverket, på skatteverkat, på polisen etc etc eftersom folk då de får sin inkomst tryggad inte behöver intervjuas och behovsprövningsbyråkratin försvinner. Även då folk har pengar till mat o hyra minskar brottsligheten.. familjevåldet, skilsmässorna, alkoholismen..)

10. Toimeentulon oltava mahdollinen ilman palkkatyötä. Työn jakamista. Perustoimeentulo- takuu mahdollistaa itsensä työllistämisen ja "muuttamisen pääkaupunkiseudulta takaisin kotiseudulle tai maalle"

10. Utkomst ("ekonomisk överlevnad") bör bara möjlig utan löneinkomster. Med grundinkomst kan olika arbeten och tjänster kan t.ex. delas mellan flera personer. Grundinkomsten möjliggör även att man sysslesätter sig själv på olika vis samt att man kan göra det man vill oberoende av om det är "ekonomiskt lönsamt" eller inte. Möjligt att flytta ut till landet och jobba i mindre skala med tid för familj, vänner - och sig själv.

11. Ulkomaankauppa clearingpohjaiseksi ja kahdenvälisesti tasapainoon kauppakumppanimaan kanssa. Näin ulkomaankaupassa ei tarvita rahaliikennettä vaan tavara-arvot kirjataan ja kuitataan toisiaan vastaan.

11. Utrikeshandeln bör göras till byteshandel, eller i praktiken clearinghandel. På detta sätt behövs ingen penningtrafik utan varuvärdena kvitteras mot varandra. Produktionen bör flyttas så att den sker möjligast nära bytesmarknaden.

12. Tiedostettava että kansalaisten taloudellinen hyvinvointi on ehdoton edellytys sosiaaliselle ja terveelle elämälle. Kansalainen jonka perustoimeentulo on taattu ja joka kokee elämässään merkitystä, laatua ja arvostusta - todennäköisesti ei sorru alkoholismiin, väkivaltaan tai muihin rikoksiin.

12. Man bör erkänna att medborgarnas ekonomiska välfärd är ett villkor för ett socialt och friskt liv inom samhället. En medborgare vars basinkomst är tryggad och som upplever en mening med sitt liv, som upplever livskvalitet och uppskattning - hemfaller inte till alkoholism, tar inte till våld, gör sannolikt mindre ofta brott och visar troligen inte heller tecken på psykisk sjukdom.

13. Julkinen koulujärjestelmä, terveydenhoito ja vanhustenhuolto rahoitetaan julkisella pankkimaisella omarahoituksella ilman verotusta, maksuja tai muita tulonsiirtojärjestelyjä. Palkkauksessa siirryttävä 50% korkeammalle tasolle mikä takaa työvoiman saatavuuden ja työn arvostamista.

13. Samhällets skolsystem, hälso- och sjukvården, åldrings- och socialvården bör finansieras genom offentlig självfinansiering - utan beskattning, avgifter eller andra inkomstöverföringar. Lönerna bör samtidigt höjas rejält för att garantera att dessa branscher upplevs som lockande och att deras allmänna status och uppskattning höjs. (Att vara lärare eller sjukvårdare skall inte behöva vara ett kall. (OBS med offentlig själv finansiering avses att statsmakten själv skapar tillräcklig medel för att säkerställa att nivån på alla dessa samhälleliga tjänster bibehålls på möjligast hög nivå) (notera även att basinkomsten medför att studerande, åldringar och sjuka även själva har möjlighet att betala vd behov)

Nåja, det var tretton punkter. Flera av dem skulle nog behöva mera kommentarer och förklaringar men dessa får vänta. Som jag ser det kunde man kalla ett parti som jobbar för att införa liknande eller motsvarande reformer för - ekonomidemokrater...

Kommentera gärna - och komplettera...eller..tja vad som helst - därför har jag bloggen.