Hör du kanske till dem som brukar använda klichén "det finns inga gratisluncher" (there is no free lunch). De flesta som använder sig av uttrycket torde mena att det alltid är någon som betalar lunchen - fast man tycker sig få den gratis.
Då skall jag be att få upplysa dej om att du har fel. Det finns nämligen en hel massa gratisluncher. Ja det finns faktist luncher som ingen betalar. Men - att se dessa kan kräva en hel del - speciellt av personer som indoktrinerats av västligt businesstänkande.
Låt mej ge ett exempel på businesstänkandet: ger firma A mej en gratiskaramell så är karamellen ingalunda gratis utan priset på karamellen finns inbakt i deras produktpriser.
Eller ett dagsaktuellt exempel: Nu då vårdfacket TEHY fick löneförhöjningar på dryga 20 % är det förstås vi skattebetalare som står för förhöjningarna. Men belyser exemplen det att det inte finns gratisluncher ? Nej - det finns fortfarande gratisluncher. Massvis med gratisluncher.
För det första är livet i sig är gratis. Ingen har betalt för att få födas. Annat som ingen behövt betala något för är i princip jorden, marken och naturen, flora och fauna som existerar - trots att människan hittat på att dela in den i mitt, ditt och någon annans. Trots att människan hittat på att sälja och köpa mark och samhället hittat på att kräva skatt för markfastighet och jordegendom - så är handeln med markområden jämförbar med att loppor i hundpälsen skulle sälja och köpa små rutor av hundens päls.
Lika som hundpälsen - eller älgpälsen är gratis mark för lopporna är även marken, jorden, skogen, haven, bergen etc gratis åt alla djur i naturen - och gratis åt oss männskor.
Skogens träd växer utan att vi behöver göra något åt saken. Träden blir gratis ved och byggmaterial. Stenar, sand, grus och lera är likaså gratis bygg- och råmaterial för murbruk, betong och tegel.
Växter, bär, frukt och svamp är likaså gratis. Växtfrön är gratis. Växtfibrer är gratis. Rötter är gratis. Alla växter och växtdelar är gratis mat åt djur och människor.
Skogens djur förökar sig och lever i naturen likaså utan att vi har någon del i det hela. Fiskarna i havet fortplantar sig och simmar runt - det är bara för oss att ta för oss. Djuren och fiskarna är gratis ifall vi anser oss behöva äta av dem - liksom rovdjuren gör. Alla djur i naturen äter sig mätta helt gratis.
Sanden i åsen, graniten i berget, torven i mossen, honungen i blomman, kräftorna i ån, vattnet i bäcken, isen i den frusna sjön, solens värme och ljus, koksalt, mineral och vitaminer i naturen - allt är gratis. Exemplen blir lätt över hundra då man funderar efter. Oljan och stenkolet under markytan är också gratis. Guldet, silvret, platinan, järnet - bergskristaller och diamanter - allt är gratis.
Också uranet i bergrunden finns där helt gratis - men den mänskliga verksamhet som behövs för att förädla fram diverse metaller kräver tid - och tid har definierats som att vara behäftat med kostnader.
Det mesta naturen erbjuder är i själv verket gratis - men människan har hittat på att allt skall kosta, att allt skall räknas i pengar - även tid.
Annat som är gratis: elden som bränner, kokar och smälter, vinden som blåser, älven som strömmar och forsar, regnet, havets vågor, tidvattnet. Men andra ord kan man säga att den
energin - även den elektriska energin till stora delar kan sägas vara helt gratis.
Människan har till gång till allt detta gratis. Men kulturen har delat upp markområden i mitt, ditt och någon annans. Idag har de flesta ingen mark alls medan vissa, t.ex. Björn Wahlroos kanske "äger" tusentals hektar.
Hör du till de lyckliga som äger en liten strandtomt med skog och bördig ängsmark så kan du - bara genom att strö ut lite frön i raka rader här och där, genom att lägga ut katjan eller nätet ..o s v - bara luta dej bakåt och låta markens mineraler, solens ljus o värme, grundvattnet och regnet, bina och nyckelpigorna göra jobbet. Du kan med mycket liten möda få halva årets föda s.g.s. helt gratis ur naturen. Tala alltså inte om att det inte finns gratisluncher. (Du värmer givetvis huset och kokar maten med ved ur egen skog.)Men mitt anförande tar inte ännu slut.
Allting kostar heter det. Pengarna som statens myntverk präglat, papperssedlarna som man låtit trycka upp är så gott som gratis de med. I varje fall i förhållande till papprets, trycksvärtans och metallernas pris. En femhundraeuros sedel kostar inte mer att trycka än en femeuros sedel. Ett 2-euros mynt inte mycket mer är ett 5-cents mynt. När vi behöver pengar så lånar vi från bankerna.
Bankerna beviljar oss kredit, vi får siffror bokförda på vårt konto - dessa elektroniska kontopengar kostar bankerna ingenting. Dvs ingenting konkret lånespecifikt annat än de fasta kostnader som består av personalens löner, hyran för fastigheten, eletriciteten till belysning och datorer. Hade banken inte beviljat oss krediten så hade banken haft precis samma kostnader.
Men trots det har banken rätt att kräva ränta och återbetalning. Konstigt att vi går med på det. För krediten kostar ingenting åt banken. Och notera: banken lånar oss inte Kalle Svenssons pengar som han deponerat i banken utan helt nya pengar. Kreditgivningen kunde därför vara så gott som gratis - dvs utan ränta. En liten administrationskostnad kunde räcka.
Ännu om sånt som är gratis. Varje verktyg människan genom tiderna uppfunnit hjälper oss att utnyttja gratisnaturen ännu bättre: yxan, hammaren, kniven, hjulet, hackan, spaden, kroken, järnspettet, spiken, borren, skruven mm. Inte för att glömma kardan, spinnrocken, plogen, harven, tröskan, nål och tråd.
Med dessa kan vi enkelt utnyttja naturens gratisförråd så att vi får hem och hus, mat och dryck, mattor och klädesplagg etc. Och har vi ett järnspett kan vi använda det i årtionden tusentals gånger utan att det kostar oss nåt mera. Har vi en metkrok kan vi fiska med samma krok likaså tusentals gånger. Vi kan alltså utnyttja alla verktyg otaliga gånger utan att det kostar oss något.
(Men ofta görs verktyg och annat med avsikt så svaga att dom inte håller mer än en viss tid.)
Som du ser så finns det inget befog för att prata om att det inte skulle finnas några gratisluncher. Den som säger sånt vet faktiskt inte vad han pratar om.